Vi tog även vårens första cykeltur på eftermiddagen, som ledde hem till
kusinerna Isa och Tristan i Herke.



  

Och hela tiden låg jag snäppet före mamma. Hon hade fullt upp med att hinna ikapp mig..
Gissa vem som var tröttast när vi kom fram..?..Inte jag iallafall....;)
Mamma trodde nog aldrig jag skulle orka cykla dom 2 kilometerna dit, iallafall inte så snabbt.



Och rätt som det var hörde jag mamma skrika ett antal gånger...SE UPP!!!..För då kollade jag mer på den fina utsikten
än på vägen framför mig..